Tog mig friheten att besöka en så kallad inva-wc i dag fastän jag är fullkomligt välskapt. Väl inne på toaletten möttes jag av frihet, ömhet och framför allt av rymlighet. Armstöd på mina bägge sidor och ett snöre hängandes från taket som kunde vara ett rop på hjälp, om man så ville. Jag har aldrig blivit så vilt attackerad av välmående förut. Jag hade rosor på kinden och solsken i blick. Jag tänkte, här vill jag leva, här vill jag dö.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar