måndag 5 januari 2009

Deathis första äktenskap

Deathis stadgade sig en gång, tro det eller ej. Juridiskt sett är han det ännu, stadgad alltså, om någon trångsynt inte förstod. Men han döljer det lika väl som Fritzl gjorde de första 23 åren. Det är lätt att förstå varför. Låt mig berätta denna historia, den är lite rolig faktiskt. Så här var det. Han hade varit i staden, på ett litet café och tagit sig en kaffe och sett på soaré. Blondinen i baletten var en krum och sliten skönhet med håriga små ben. Givetvis fick hon en invit. I droska genom natten, de for med väldig fart. De vänslades och nojsa och sedan var det klart. Deathis överröste blondinen så med allehanda ting: en päls, en ros, en vante och slutligen en ring!

Och när de uti kyrkan stod en riktig solskensdag och Deathis sa "Ja" och hon sa "Ja" och livet kändes bra. Och läpparna de möttes i en eldig kärlekskyss. Som bortblåst var hans nya fru, ja hon som stod där nyss! Deathis hojtade "Blondinen! Var är du lilla tjack!?" Då fick han se en slemmig pryl, ett groddjur som sa "kvack"! Deathis mor hon skrek och prästen bad och gästerna sprang nyss. "Din fru du har fövandlat till ett kräldjur med din kyss!" Så han lever med en padda, med en padda är han gift. Så. Nu kanske ni förstår varför han döljer detta äktenskap. Särskilt dolt är det ju dock inte längre.

Inga kommentarer: