Sudden Deathis

Tänk er en ishockeymatch. En slutspelsmatch. Det står tre lika. Båda lagen är givetvis giganter bland giganter. En tutsignal indikerar att ordinarie matchtid är slut. Det är dags för Sudden Deathis. En runkpelle tas följaktligen in på isen, någon i Deathis kaliber. Han har inga skridskor på sig. Han skall inte visa upp några spektakulära kunskaper på is alls. Han skall bara göra det han kan allra, allra bäst. Runkpellen har bar överkropp och är byxbeklädd blott baktill. Han sätter sig vädigt konstlat exakt på mittpunkten. Lagkaptenerna ur bägge lag hoppar sedan över sarjen vid respektive lagbås och skrinnar fram och möter runkpellen i origo, de tre hälsar på varandra. Det är kallt om baken, säger runkpellen belåtet.

Största möjliga tystnad. Huvuddomaren samlar sig och visslar skarpt och hjärtskärande i sin lilla pipa. På några millisekunder reagerar runkpellen. Han drar fram sitt kön illa kvickt och flaggan hissas på hel stång så att säga. Bägge lagkaptenerna får nöjet att se pitten i vitögat. Det är i detta nu som den stora väntan börjar. En väntan på mjukhet i det stenhårda paketet, en slakhetsförväntan i ett folkrikt landskap med endast en svajande balle. Den stora väntan är inte alls speciellt lång. Det tar fyra sekunder innan lemmen faller. Detta moment är särskilt viktigt eftersom Sudden Deathis-metoden utropar vinnaren i matchen på basis av den sida, mot vilken lagkapten, könet i fråga väljer att peka på efter den plötsliga döden. Än slank den hit, än slank den dit och så vidare. Men på bara fyra sekunder är det hela alltså avgjort. Dragningskraften har gjort sitt. Pekdonet pekar på en segrare. Underbart var kort. Vinnaren har korats. Det vinnande laget tar på sig gyllene hjälmar och kramas och skrinnar förvildat runt på isen. En fotograf tas in. Ett lagfoto över vinnarna skall förevigas. Runkpellen står längst fram och hurrar. Detta om detta.

Gästinlägg: Nära Deathis-upplevelse

Piggstian. Känn på ordet. Hur förrädiskt det kittlar tungan. Få har tillbringat en natt där och kunnat leva för att förtälja historier dagen efter. Det var i september, eller oktober. Skit samma, mörkt och fittigt var det i alla fall. Mina vägar, som har tendenser att bli krokiga, hade fört mig till Piggstians omedelbara närhet. Jag kände essensen av det redan i trapphuset. Såg det kletiga. Gick förbi dörren till grannarna och kände en viss dragning. Jag lockades, någonting djuriskt flammade upp inom mig. Jag började fundera. Vad är det som händer? Denna djuriska lusta, jag kunde inte ana att det var Piggstians förrädiska gravitation som påverkade mig. Deathis mötte mig i dörren. Jag fasade, stelnade till, men på samma gång kände jag en djurisk dragning. Jag kunde inget annat än att följa med in. Herren Deathis talade, lugnade mig, invaggade mig i en falsk trygghet. Jag glömde Piggstian för en stund, lurades tro att denna plats mellan världar intet längre fanns. Den obeskrivbara platsen. Sen tynar minnet bort. Gifterna, bedövningsmedlen som strömmar genom min hals. Allt flyter ihop i ett töcken. Jag plågas. I mina drömmar jagas jag. Likt ett förskräckligt snömonster i min ögonvrå vet jag att han är där. Man kan bara ana, vad det är han inbjuder till. Jag tycks falla i en evighet. Jag öppnar mina ögon och sanningen slår mig. Piggstian. Jag känner hur hela utrymmet sträcker sig efter mig. Jag ser verktygsbacken, minns att det borde finnas ett förbud. Plötsligt känner jag en djurisk blick. Hur länge har han vakat över mig, tänker jag. Är det så här jag ska sluta mina dagar? God morgon talar Deathis. Och i samma ögonblick går det upp för mig. Piggstian har åter skördat.

//Offer #942

Två titaner

Som av en slump kom Deathis blog över detta exemplar av The New York Times från 1912. Huvudnyheten berättar om fartygskatastrofen som hemsökte RMS Titanic på dess jungfruresa. Givetvis en mycket tragisk historia. Alla som miste livet, fartygsorkestern som spelade in i det sista och så vidare. Men vid en närmare gransking av tidningen framgår något som är av speciellt intresse för Deathis blog. Rubriken förtäljer nämligen att den tidens Deathis också var med på resan. Man har funnit honom levande på ett annat isberg i närheten, och det framgår också att han ska ha fått utlopp för sin djuriska drift mitt i katastrofens epicentrum. Bedrivit älskog helt enkelt. Huruvida kapten Edward Smith drabbades av Deathis eller inte är ännu oklart. Om han drabbades kan man nog utan tvekan proklamera att detta skedde på en hård brits med ångmaskineriets brutala dån som enda ljudkuliss.

Gästinlägg: Ödet är en rackare

Detta är ett gästinlägg från ett av många offer. Historien är färsk och verklighetsbaserad. Gästen intygar än en gång att Deathis inte ger några uppskov. Ingenting undgår Deathis. Ingen undgår Deathis.

Eftermiddag. Jag var under jord. Försökte stänga ut omvärlden så gott det gick. Kallsvetten lackade och jag kände ångesten komma krypande. Telefonen ringde. Jag ville inte höra, låtsades inte om det. Men de envisa signalerna skar genom märg och ben. Gång på gång, inget slut på eländet i sikte. Jag bestämde mig för att svara, kanske skulle samtalet med denna medmänniska lindra mitt lidande. En isande djurisk röst hördes i andra ändan. Rösten sade: "Deathis är vad jag är. Din tid är kommen. I morgon. Jag kommer inte ensam." Samtalet bröts. Jag skrattade lättat och mitt ansikte förvreds i ett patetiskt flin. Än hade jag en dag kvar att leva.

//Offer #942

Herren Deathis

Häromdagen var jag på mellandagsrean och gick vilse i stressen. Detta enorma landskap av aluminium och plast. Jag stannade till och tänkte. Var det inte på denna plats som herren Deathis en gång gick? Hela huset skälvde nämligen av djurisk sexualitet på något sätt. Det fanns något underliggande aggressivt och animaliskt i atmosfären. Essensen var kvar, det var som att åka tillbaka till barbarernas eller stamkrigarnas tid. Som tur lät jag mig inte förföras, jag lämnade hela schabraket i ilfart utan att titta bakåt. Jag behövde inte ens titta bakåt. Jag visste vem som jagade mig. Det är alltid herren Deathis. Ett ständigt fanstyg. Herren Deathis är inte samma fenomen som sonen eller hela konceptet Deathis, det måste man tillägga. Herren är dock en del av treenigheten som har diskuterats tidigare. En fadersgestalt kan man säga, men en ack så avskyvärd sådan.

Herren Deathis är lite som det förhatliga snömonstret i datorspelet SkiFree från 1991. Spelet gick ut på att skida ner för en till synes oändlig backe och undvika olika hinder längs vägen. Då man kom i mål slutade inte spelet abrupt. Snarare fortsätter man utförsåkningen tills man möter på det hemska snömonstret som jagar och försöker äta upp en hela jävla tiden. Från och med nu betraktar vi herren Deathis som detta snömonster. Ett snömonster som självfallet är djurisk på en väldigt hög nivå.

Dolda Deathisen

Tänk er att man vaknar upp i en säng. Man märker ganska tidigt att något står på tok. Man känner sig drabbad. Helt uppenbart har någon haft samlag med en under nattens gång. Vem är det då som har varit framme? Jo, dolda Deathisen så klart. Vad är då detta? Detta är ett nytt programkoncept med sin grund i det populära amerikanska tv-programmet Candid Camera. Allt kretsar kring Deathisen, som är dold och kan komma när som helst. Dolda Deathisen kan drabba alla. Så le, du har just haft ett omedvetet könsumgänge med den dolda Deathisen!

Guds gissel

Attila var hunnernas konung på 400-talet. Han kallades av samtiden Guds gissel. Han var vad Deathis är idag. Sällsynt djurisk.

Deathis was here

Under andra världskriget började frasen "Kilroy was here" dyka upp överallt där de amerikanska trupperna fanns. Det ritades ofta även en bild föreställande ett ansikte med lång näsa, två stora runda ögon, och med små pupiller, som tittade fram över ett plank eller bara en linje som skulle representera ett plank. Inget mer kunde skönjas av denna figur, förutom att ibland syntes även fingrarna som höll fast i planket.

Ungefär 20 år efter att Deathis avlades började frasen "Deathis was here" dyka upp överallt där Deathis vunnit mark, där han spridit sin säd. Det ritades ofta även en bild föreställande ett manligt könsorgan på platsen, om än väldigt amatörmässigt. Inget mer kunde skönjas av denna figur, förutom att ibland syntes även själva öppningen på penis.

Nothing to fear

Deathis - nothing to fear. Skitsnack. Tänk om. Ändra åsikt. Det här är faktiskt en man som åstadkommit cellförändringar hos igelkott. Tänk om. Vi kräfva.

Som vanligt

Juldagsmorgon glimmar. Deathis läcker som ett såll. Ceteris paribus.

Tomten à la Deathis

Deathis extraknäcker varje år som jultomte. Han skapar dock sin egen version av tomten, det måste man tillägga. Då Benjamin Syrsa önskar alla en God Jul från honom och alla satans individer och påhitt i hans program har Deathis redan hunnit supa skallen i små, små bitar. Allting kan supas itu, men Deathis skalle kan supas i tusen bitar. Han har uppskattningsvis 4,5 promille alkohol i blodet. En odräglig syn. Man kan lugnt säga att Deathis är bland det odrägligaste man kan lägga ögonen på så här i juletid. En proper tomtedress har han dock på sig. Det är desvärre allt som är anständigt med denne man. Han har svart hår och en stenhård murvelattityd. Kombinera det med en riktigt svår berusning och man får tomten Deathis, som är hälften människa, hälften djävul.

Deathis besöker drygt fem hushåll i det här skicket. I början går det förvånansvärt bra, klapparna blir utdelade och endast ett par svär- och könsord slinker ur Deathis käft framför de små. Det är ett förvridet leende som hans tomtemask erbjuder, men det går hem. Tomten är bara lite konstig i år helt enkelt. Men det femte osh sista hemmet han besöker är nog ett för mycket. Dopaminet som i början av tomtens berusning gjort honom sällsynt glad och uppåt har för länge sedan slutat verka. Nu är det andra bullar. Deathis tar inte sällan till olika förolämpningstekniker och är nästan bara ute efter att såra människorna han besöker i detta slutskede. Han går väldigt ostadigt och stapplar fram till fadern i familjen och börjar ösa på ur sitt skymfskafferi. Han utbrister att fadern är steril. Han säger att fadern inte kan få barn. Belåtet intygar Deathis sedan att han själv har fem barn, och alla älskar de honom. Deathis konstaterar slutligen att han är bäst. För det viktigaste är ju att man är bäst. Och med de orden önskar Deathis blog en riktigt God Jul!

Julvision

Mannen med skön hållning-mannen får en sträckbänk i julklapp. Julottan slopas, uttänjning står på programmet. Han ligger bokstavligt i hela helgen. År 2009 blir således året då mannen med skön hållning-mannen blir mannen utan skön hållning-mannen.

Piggstian VII - Övervakning

Piggstian är väl kartlagd av en rad framstående forskare, men än i dag dyker nya rön upp. Nu verkar det som om Piggstian är mer erotiskt orienterad än vad man tidigare trott. Porr har dykt upp. Både vanlig smutsfilm och andra mer brutala oanständigheter. Inte lite heller, utan metervis. Pornografiskt material filmas alltså i Deathis domän, ett faktum. Med hjälp av högteknologisk och mångsidig videoövervakning och så kallade besökare i Piggstian har man kunnat framställa väldigt syndigt material. Man har kommit fram till att Deathis har installerat uppemot 15 kameror runtomkring i knullkammaren. Vissa på fågelnivå, andra mittemellan och även två stycken i kategorin fisk. Det handlar om grovheter, det som har fastnat på band. Man kan egentligen inte se något glapp mellan Piggstian och porrindustrin längre, det är bara en massa, porr.

Ett besök i Piggstian är alltså inte särskilt personligt eller intimt. Piggstian är en polisstat där övervakning är skåpmat. Deathis representerar storebrorssamhället in absurdum. Storebror ser dig. Eller rättare sagt, Deathis ser dig.

Fint som snus

Låt mig börja med att berätta att jag varken snusar eller använder Deathis. Att såväl Deathis som snus är skadligt för hälsan är ett faktum. Att folk ändå väljer att snusa och Deathisera är ofrånkomligt. Var och en av oss har också ansvar för sina egna handlingar och sin egen hälsa. Våra myndigheter igen har ansvar för att se till att upplysningen och informationen är sådan att individen förstår riskerna med Deathis, snus och andra medel.

Snusdebatten har på senare tid trappats upp i Finland, Svenska folkpartiet brandas som ett regelrätt snusparti och ett totalförbud mot snus tjuvrunkar alltmer av våra egna flaggstänger. Vissa anser att man endast vill förbjuda snuset eftersom det inte ger staten några skatteinkomster, vilket Deathis gör. Deathisskatten ger nämligen staten 650 miljoner euro per år, medan snusets betydelse är marginell.

Det blir intressant att se vad som händer. Deathis blog avvaktar och understryker att Deathis är ett problem som samhället bara börjat förstå vidden av. Eller begriper överhuvudtaget någon vad Deathis innebär? Ett faktum ingår i varje fall i modersmjölken. Man lever av Deathis allenast.

Tidlöst

Åkte med lokomotivet häromdagen och började fundera på en sak. Det bästa stället att förlora sin klocka är väl just på tåget, då man reser i VR:s regi. VR kan ju nämligen spåra ur. Hö. Hö.

Skärgården

Man kan fråga sig var Deathis egentligen håller hus då han inte ligger i Piggstian och skaver eller fungerar som ambulerande samlagsutövare i stadskärnan. Svaret är mycket enkelt, han är i skärgården. Resan ut till skärgården är för honom fantastisk, fjärden ligger alltid spegelblank. Det är härligt att vara i skärgården och det är otroligt skönt att komma bort från storstadens stress och jäkt och press. Deathis har längtat, längtat ut till lugnet och skärgården, för där händer ju ingenting. Här får Deathis äta gott, färsk strömming med potatismos och lingon, och han sätter sig på bryggan så att han ser skärgården då han dinerar. Efter att Deathis har intagit sin middag brukar han oftast fara ut i skärgården ett slag, exempelvis med en gammal gisten eka.

Deathis är ju lite av en konstnär. Och ingenstans kan han få så mycket inspiration som han får när han är ute i skärgården. Man kan se kvällshimlens purpurrosa nyans mot klipphällens karga gråa sten samtidigt som tallarnas toppar sprakar av grönt ursinne, men det kan man aldrig fånga i en tavla. Vet ni förresten vilket som är världens vackraste konstverk? Det är skärgården, skärgården själv.

Vem som helst

Det är juletid nu. Detta innebär att avståndet mellan redaktionen och den sanne sonen Deathis är längre än normalt för en liten tid. Detta behöver ändå inte betyda att bloggen stagnerar. Vem som helst kan ju axla rollen som Deathis och på så vis bidra med nytt material. Vem som helst kan bli Deathis bara de har den rätta inställningen. Vem som helst kan ju springa ut med styv pitt i natten och vara otrogen och sedan smeta ner hela ansiktet med korv för att frugan inte skall känna fittstanken när man kommer hem.

Fjärde advent

Deathis utvecklar en ny last, russin.

Sprutluder

Alla såg väl att Deathis önskade sig sprutluder till jul, helst två stycken. Sprutluder är ett ord som låter som att det kunde ha flera betydelser. Syftar förstavelsen 'sprut' på att dessa damer bara är särskilt lämpade för vaginala injektioner eller är det en föraning om att dessa personer vill ha sprut över kroppen, i ansiktet eller i munnen? Att det sedan är damer det rör sig om är väl heller inte så givet, sist och slutligen. Ett sprutluder kan ju också vara ett grovt nedsättande ord som siktar på syfilitiska luder som är heroinister, någon som är beroende av narkotika och som prostituerar sig för att ha råd med knark. Sprutet i knarksammanhanget blir då de sprutor som används vid injektion.

Luder-delen av ordet anses vara mer lättbegriplig. Ett skällsord med betydelsen prostituerad eller varför inte ett tyskt efternamn, Simone Luder & Martin Luder. Man kan exempelvis säga "Ditt förbannade luder" eller säga att någon är vacker som ett luder. Att endast kort och gott använda 'Luder' i vredesutbrottssammanhang kan också vara kraftfullt, om man gör det som tennisspelaren Jonas Björkman gjorde en gång i tiden. Nordisk familjebok från 1912 benämner dock luder som "en äldre benämning på dödt djur eller del af djurkropp, som utlades för att locka rofdjur till viss plats eller användes, förgiftadt för rofdjurs dödande". Sprutluder är alltså en ganska mångsidig och användbar term. Deathis blog håller i alla lägen tummarna för att Deathis får vad han önskade sig.

Posten

Vardagligen kommer det post till Piggstians sälla trakter. Det handlar om utdelning av såväl brev som tidningar, till och med något paket har mottagits. Ytterst sällan är det dock någonting av vikt eller någonting användbart som delas ut. Allt som oftast rör det sig bara om otäck spam. Jag tycker om spam, det är inte det, men jag vill inte att jag ska få det. Det blir heller inte särskilt mycket bättre av att brevbäraren per definition är en person som alltid kommer två gånger.

Något på kran

Om man någon gång då man är ute på krog, mot förmodan, baklänges beställer in så kallad kakka på kran kan man få sig en smaskig överraskning. Dylik krankakka blir ju alltså akkaknark om man tar det bakfram. Akka på finska är ju ungefär kärring. Således blir akkaknark, hur man nu ska uttrycka sig här egentligen, något uppseendeväckande och möjligtvis något fördelaktigt i slutändan. Eller inte fan vet jag.

Runkobelisk

Ni är väl bekanta med begreppet runkväder. Ja, just det. Runkväder är när det regnar, slaskar eller helt enkelt bara då det rent ut sagt runkar infernaliskt. Titta på prognosen nedan. Titta speciellt på måndag 22.12 och klockan åtta på morgonen. Fy fan i helvete. Den blåa stapeln indikerar runk. Det är hejdlöst, det där. Ska man skjuta sig i munnen så ska man göra det inom ramarna för detta vidriga runkväder. Vilken tur att det är juletid nu så att man slipper göra det.

KAOS

Deathis har en orm som heter KAOS. Exakt så. Med versaler. En sak bör påpekas. Jag har ätit vanlig narkotika innan det här inlägget skrevs. Skojade. Deathis blog tar verkligen avstånd från sådana droger. Lättare alkohol och god sprit slår vi däremot ett slag för. Det kan bli riktigt roligt och behagligt. En annan fördelaktig sak med att vara berusad av alkohol är att man i detta rus helt utan skepsis kan äta upp de osmakliga och torra och tjocka ändbitarna som så ovälkommet följer med då man köper en limpa eller annat avlångt bröd. KAOS är också avlång.

Vedervärdig vomeringsprocess

Grodor kan kräkas. Händelseförloppet vid vomeringen är dock väldigt märkvärdigt. Grodan kräks först upp hela magsäcken, så att magen dinglar ut från munnen. I detta skede använder grodan sina klena underarmar till att gräva ut innehållet ur magen. Efter att utgrävningen är avslutad sväljer grodan sin mage igen. De små grodornas beteende är alltså fullkomligt snarlikt beteendet hos den Deathisianska rasen. Att de har mage att göra på detta viset, Grodorna och Deathisianerna.

Brådskande

En brådskande ordvits kommer i detta nu att framföras. När Nokias CEO Olli-Pekka Kallasvuo tappade plånboken i golvet i dag på morgonen föll börsen. Börsen föll alltså! Tack.

Copycat

Att leva nära och tätt inpå Deathis gör att man med tiden börjar se diverse mönster. En sak står nu väldigt klar. Deathis är en så kallad copycat. Vi tar det från början. Han saknar omdöme. Fullkomligt omedveten om vad man behöver i hushållet. På grund av detta kopierar han och repeterar andras beteende. Han är en sån där satans mimiker, han härmar ljudlöst sina offer. En gynnare. Det är okej att köpa samma ölsort. Likadant tvättmedel kan man också blunda för. Men bara en ynklig dag efter att man inhandlar tandkräm modell big size, rakfradga och en blå Hippospongia, visar sig identiska produkter sitt mycket fula tryne bredvid ens egna. Då är det farväl till släkt och vänner. Må helvetet braka lös.

Förresten, anledningen till att en av toalettpappersrullarna är mer använd än den andra kan man lätt gissa sig till. Just det, våldsam samt plågsam diarré i dagarna tre för en viss herre. Att herren sedan är sparsam med pappret, det måste man medge. Blott en halv rulle har gått upp i rök. Men är man strikt så är man. En begränsing på två ark papper per toalettbesök. Plus minus noll. Två ark gånger fyra anstrykningar är lika med åtta. Det gäller att ta vara på dessa få.

Deathicism

Deathis är inget fabeldjur. Inget fantasifoster. Han är bara en vanlig kille som vill utöva sin Deathicism. Detta i lugn och ro fast med en gräslig pang på rödbetan-attityd. Den här ismen är förresten väldigt speciell. Den är som livet självt. Vi stöter bort varandra, för att komma varandra närmre.

Onaturligt

I have a dream. En angenäm dröm. En dröm om att få bevittna en märklig händelse under julhelgen. Att få uppleva ett fenomen som omkullkastar våra vedertagna normer och förklaringsmodeller. En händelse som skenar iväg från det naturliga. Önskedrömmen är att ett moget Deathis högt och ljudligt ropar "pitten" i kyrkan på förslagsvis juldagsmorgonen. Om drömmen går i uppfyllelse frågar vi Gunilla, 94, vad hon tyckte och om hon vill ge sig in i leken eller inte. Detta vore sannerligen trevligt och lite onaturligt på samma gång.

Pippskägg

Se på mannen i mitten, mannen i grenen, mannen med skägg. Den här mannen knullar högst antagligen som en best, som ett vilddjur.

Bulletin

Man skulle kunna prata om Deathis svarta hår i flera år, men vi har viktigare saker att ta upp. Till exempel det faktum att Deathis har fört oss allihopa bakom ljuset sedan den allra första dagen. En väsentlig sak i deathisvetenskapen har nu framgått för Deathis blog. Deathis är egentligen inte Deathis. Han är en rollspelsnörd, en töntig rollspelsnörd, en lajvare. Vi har en lajvare mitt i bland oss. Han är inte alls så animalisk som han utger sig för att vara. Är det en sådan Deathis vi vill ha? Nej, därför måste vi från och med nu skarva och utbrodera sanningen en aning för att detta skall kunna fortsätta.

Begynnelsen

Hur kom en så eminent blogg som Deathis Blog till egentligen och varför gick det som det gick? Det kan man verkligen undra. Det här inlägget har definitivt alla svaren. Det började med att Deathis blev djurisk, något som skedde över en natt. Det försatte skutan i gungning så att säga. Och så har vi ju själva Piggstian, cellen utan motsvarighet på denna jord. Pinfärska tomater har vi också, det är ju inte bara en snuskblogg. Lite matlagning uppe i hörnen alltså. Vi lufttorkar en skinka sen också. Kom att tänka på en rolig historia jag hörde. Det var tre killar, och en jude faktiskt, som satt och pratade i en bar. Och på slutet, lite rasistiskt men ändå lite gulligt på samma gång. så säger juden då detta viset: "och den här månaden ingenting". Det som är där emellan är lite oklart. Det får ni skicka in. Vad vinner man då? Tattare, en hel hög, inte folkslaget då. Ni får se själva då ni öppnar upp paketet, då de börjar hoppa ut. Men. Så, "Glad-magasinet med stora sågklingor utav pärlemo i skrevet som frälser oss i från ondo dag ut och dag in medan de äldsta i församlingen ger oss en sista smörjelse och skippar all gallimatias som ingen vill höra trots att en mogul som lyssnar till namnet Greger har armbågat sig fram och nu skanderar att alla skall skattskriva sig i sin hemstad förutom de lärda som har båda huvudena på skaftet och inte heller den skara som tillämpar 'Finska rycket' det vill säga alla de som i samlagssammanhang drar ut sin lem med ett ryck ur kvinnan precis innan ejakulationen i syfte att inte utvidga släktet som för övrigt redan är väldigt talrikt och lägger sig i allt med betoning på den där killen som åt tolv hårdkokta ägg på raken och sedan värpte ut dem retroaktivt i egen lugn takt utan att tvivla på människokroppens kapacitet som annars är väldigt makaber om man tänker på hur det kunde har gått ut i fall att elden inte hade fått tillräckligt med syre den där ena gången och om afrikanerna inte hade varit som oslipade diamanter för jämnan i all evighet eftersom det viktigaste för dem är att pumpa på tillräckligt innan man spricker trots att man är paralyserad från bäckenet och saknar smaksinne och kan således inte känna smaken av mycket god julskinka som munnen fylls med i medeltal 34 gånger per julmiddag grovt räknat då det är en väldigt svår sak att uppskatta om man inte nyttjar Pappos sats i takt med den välkända rullan som gick på den där vinden som alla talar om fastän en del är väldigt skeptiska till allt och alla from the very beginning och så vidare utan att tänka på att en morgondag finns som kanske är bättre än den som just förflutit" tänkte det bli från början. Men så kan ju inte en blogg som denna heta, det saknades något. Så det fick bli Deathis Blog. Klart som korvspad.

Deathis önskelista

En bögig kortlek
Knullgummi
Lesbisk keps
Makrill
Efterbörd
Sprutluder, lägg två
Skarvsladd
Marx' Das Kapital
Väggur
Rivjärn
Pelargon
Vindflöjel
Dödskalle
Gasmask
Kokostopp
Ben
Bilratt
Renhorn
Får
Gris
Gaffeltruck

Och slutligen en calva, en fyra. Vi ska ju inte supa skallen i små bitar på självaste julafton. En sexa förresten. Nej, en åtta. En tolva. Eller en femtona!

Futurum

Framtidsvision #1: Deathis blir vuxen.
Framtidsvision #2: Deathis öppnar en affär.
Framtidsvision #3: Deathis straffknullar alla snattare med grovt salt.

Salva

Råkade av misstag överhöra en konversation på lunchen. En kvinna frågade en annan kvinna om det var hennes långe son som hade hudbesvär. Nej, svarade den andra kvinnan. Det var givetvis kortison som hade det.

Styvt värre

Deathis visade sig på styva linan i helgen. En väldigt organisk tävling arrangerades. Enkla regler. Styvast pitt vinner. Deathis vann. Frågor på det?

En lustighet

Deathis går till läkaren för att bli undersökt. Läkaren kontrollerar noga hans hälsa och säger efter en stund:
- Du måste sluta onanera.
Deathis blir förvånad och frågar genast:
- Varför det?
Läkaren tittar häpet på sin patient och säger:
- Jag håller ju på att undersöka dig.

Tredje advent

Deathis stoppar fickorna fulla med mjöl, i brist på annat.

Och Deathis sade...

Jag kommer aldrig att glömma när jag semestrade i den bortre Orienten. Brände, plundrade, idkade grova samlag.

Gårdagens outfit

En skäggig man som troligen också masserat in armhålorna med salpeter sågs på gatan i går. Han stod och spelade på en så kallad vevorgel. Genom att veva spelas automatiskt en melodi upp. Mödosamt. Han hade en fantastisk outfit. Vinterjacka i sengustaviansk stil, gula byxor och någon typ av hednisk men ändå påvlig halsdekoration. Extremt smakligt med gula byxor för övrigt, glad påsk. Det viktigaste när man är ute och spelar nuförtiden är alltså att man har fina och finurliga outfittor på sig, inte att man spelar.

Grannarna

De som bor vägg i vägg med Piggstian kallas kort och gott grannarna. Detta grannfolk ser man inte så värst mycket av, men man hör dem ibland. Speciellt då de går i trappan och då de desperat försöker få sin dörr öppnad, då de för in nyckeln i nyckelhålet och vrider om. Nyckelknippan skramlar ofta också mot dörren. Dessa ljud har effekter på invånaren i Piggstian och på blog-redaktionen. Då de hörs utbrister man "Grannarna!" och man blir helt tokig. Saker börjar flyga runt i luften och ljudvallar sprängs. Deathis kletar in sin kropp med sirap och visslar psalmen "Tryggare kan ingen vara" i c-dur, med kufiska tempohöjningar. Grannarna är av motsatt kön och Deathis har verkligen försökt, men misslyckas ständigt, att strö sin säd hos dem, en dörr är i vägen. En incident häromdagen gör dock fortsatta insemineringsförsök onödiga.

Det hände sig vid den tiden att dessa närboende hade en fest. En fest med chips och hålligång, samt alkohol. Det var kanske lite väl högljutt, men ändå inte katastrof. Nåväl. Det väsnades, man hörde nästan vad de sade. Inget av värde dock. Men så, plötsligt och väldigt oväntat, blev det tyst. Högst antagligen enades de om att begå ett kollektivt självmord. Förmodligen med hjälp av vassa knivar, eftersom det skedde så abrupt. De, ungefärliga sju personer, tog varsitt skärredskap, tillbad någon högre makt, drog ett snabbt snitt över halsen och gick sedan ur tiden. Nu sitter de där som pösiga säckar och ruttnar, inom en mycket ynklig radie från Piggstian. Ingen märker någonting alls, ty stanken från Piggstian är alldeles för stark. Den övervinner allt och alla.

Det har fortfarande inte hörts någonting därifrån fast några dagar har passerat. Men grannarna förblir alltid grannarna, och så vitt jag vet sitter de fortfarande där med öppna strupar. Och trivs.

Filmscen

Fattar du vad du har gjort? Det där var... ...smalben!

Ombytta roller

Vi brukade reta Deathis för att han hade glasögon. En gång slet vi av honom dem, men då började han reta oss för att vi hade glasögon.

Inlägg #100

Blott en och en halv månad har förflutit. Dagen D är likväl kommen. Inlägg nummer 100. Skeptiker anser att man skall sluta då det ångar på som bäst. Deathis blog vill bevisa motsatsen, skeptiker kan fara åt helvetet. Blogg-enhörningen kan ju inte vara uppåt-, nedåtgående. Det blir dock en förändring, kan man väl säga. (Likheter med Deathis organ?)

Deathis blog utlöste i början en hätsk debatt och en politisk kris, detta simultant med en så kallad dödens utlösning signerat Deathis. Det tackar vi för. Ödlan, Brorsan, näsor, kärringar, runk, kön, mtv, sköna hållningar, lippis bärsätt, samlag, grubbel, minnen, Lepra, filmmanus, förbjuden frukt och en gnutta Piggstia. Allt detta har förekommit i bloggen hittills. Nu höjer vi ribban, flyttar upp ett pinnhål och tar över samhällsratten så att det blir åka av. Bära eller brista. Framtiden är oviss.

Den här bilden är för övrigt fruktansvärt äcklig. Vissa tycker att den är ganska normal. Konstigt, va?

Fårsits

Minns ni Deathis cykelsits som var till salu? Ingen hörde direkt av sig. Tur det, sadeln skall nämligen inte säljas längre. Deathis har åtgärdat problemet. Eller sopat bekymren under mattan, som man säger. Som Katten Jansson då han städade hos Farmor på Höga Berget i Bamse, en jäkel på att sopa skräp under mattan var skrället, en bedragare. Men hur som helst, Deathis har alltså köpt ett sitsöverdrag som plåster på såren för den äckliga sitsen. Det är ett sadeltäcke utav fårskinn, direktimporterat från Peru, givetvis. Det märkligaste med det hela är att fårullen inte upphör att växa fastän den har lösgjorts från fåreländet där borta i Sydamerika för länge sedan, först med hammarskaft och sen med pall. Således har han alltså ull i all evighet. En cyklande Deathis är nu en trevlig syn, en kvarleva från åttiosju, likt en oplundrad julgran med ting och tang, krimskrams, bjällerklang, med fårsits och hatt från Peru.

Piggstian VI - Åtgärder

Man kan ju undra varför ingen gör någonting åt eländet som kallas Piggstian. Det finns ett enkelt svar. Det går inte. Det är något så jävla äckligt. Ingen förstår hur man kan göra något så ytterst dumt. Man måste bara leva med den och ta en dag i taget. Vad som än händer, tar i varje fall Deathis en dag i sänder och så vidare.

Hyresvärden har nu också börjat respektera Piggstian och har utfört ett litet undantagstillstånd. Man har till och med gett bygglov för Piggkåpan (se avsnitt II) och på senare tid korrigerat förteckningen över hyresgästerna (se bild nedan). Man kan trots allt säga att en gemensam nämnare gällande alla tänkbara åtgärder mot Piggstian är, helt enkelt, det går inte. Och framförallt luktar det satan.

Snabbköpskassörskan

En kvinna står på schemat i dag. Det handlar om en robust kassörska snedstreck butiksbiträde i den lokala mataffären. Basisk är hon inte, ph-värdet, sur är hon, trött och sur. En surfitta till kärring alltså, av högsta grad. En liten sate som inte rör en endaste min när man glatt hälsar och betalar för sina inköp. Hon är djävulskt passiv. Hon sitter bara där och skaver. Ointresserad och livstrött, ett efterkrigsbarn. Hon går in för hat och vantrivs ständigt. Det känns som att hon bedövar sig själv med tabletter. Och alkohol. Den kombinationen tär extra mycket på levern. Hon välkomnar inte dagen precis. Nedstämdhet sipprar ut och hon får väldigt lätt nog av mänsklig kontakt och beröring. Alla dessa gånger jag har besökt butiken känns det som om hon har hatat mig något så in i helvete. Det vet man. Det ser man. Man blir nästan lite illa berörd. Det bränner i strupen då man går förbi, det bränns. Hon skulle antagligen inte helst röra en min fastän hennes bröstvårtor skulle få för sig att byta plats. Det går inte att läsa henne. Hon döljer något. Det mord i sinnet, definitivt. Den fallna ängeln. Den onde. Hin håle. Belsebub. Djävulen själv.

Likafullt ser jag ibland något i hennes fientliga ögon. En längtan efter mera. Man kan nästan skönja en hälsningsfras, en upptakt till ett leende. Då är hon inte alls någon surfitta, bara rysligt mjuk och go. En vadderad kvinna, helylle. Hon målar tavlor som man aldrig får se. Hon sjunger sånger när ingen sitter bredvid. Hon sjunger "I wanna take you away. Let's escape into the music". Till på köpet kan hon sitt arbete utan och innan. En lojal anställd när det kommer till kritan. Hon är nog inte så pjåkig trots allt, surfitts-kärringen, utan bara alldeles, alldeles underbar.

Mycket moget

Man tittar på TV, och så slår det en. Hur mycket snusk förekommer egentligen i alla dessa ordlekar? Bilden här nedan är en så kallad mossig skärmdump från kanal Nelonen. En bautadolme i rutan mitt på dagen. Mycket moget, säger Deathis blog och slår nästan näven i bordet.

Anna kontra Nalle

Vad är det man ser då man skall tillreda mannagrynsgröt i dagens grymma värld? Jo, man ser att Raisio har bytt namn på sina mannagryn. På den gamla goda tiden benämndes denna föda från himlen AnnaManna, perfekt och fullkomligt fantastiskt. Man hade en Anna på paketet och allt var frid. Nu har man gjort sitt sortiment mer enhetligt. Man har ersatt namnet Anna med Nalle, vilket resulterar i NalleManna. Satan, vad är detta för hyckleri? Likväl har man lämnat kvar bilden av Anna på paketet, om än lite modifierad. De har brunsatt hennes hår, förbjörnat henne. De har gjort henne till den andra, mer djuriska Annan. Tidpunkten för när detta ombyte har skett är fortfarande oklart, men faktum kvarstår. Raisio kan ta sin nalliga manna och fara åt helvetet.

Spetälsk på is

På senare tid har TV-tablåer i flera länder varit fyllda med programformat var en grupp kända människor utan exempelvis dansvana tränas av och tävlar med en proffsdansare. En jury bestående av professionella tävlingsdansdomare bedömer paren, och TV-publiken kan sedan rösta via telefon. Publikframgång, givetvis. Man har också provat konceptet på isdans.

Deathis blog släpper härmed sitt egna modifierade programformat fritt för allmänheten: Spetälsk på is. Det går ut på att man sätter en godtycklig spetälsk vid strandkanten på vårvintern. Helst i sällskap av vass. Iförd gummistövlar låter man sedan den spetälske stå där som något jävla kolli. Sedan får TV-publiken ringa in och skrika glåpord som kavlas ut direkt till de tävlande via öronsnäckor. Det är underhållning, det.

Efter programmet kan man gå in på programmets hemsida och klicka.

Omdömeslös

I dag saknade Deathis omdöme och köpte sig en sladd. Kassörskan skrattade honom rätt upp i ansiktet. Obehagligt. Deathis sladdade sedan hemåt, inbjudande naturligtvis.

Frisörskan Spetz

Snaggade killar har kortast hår. Så är det bara, det är nog alla överens om. Låtom oss därför spinna vidare på samma spår om hår ett tag. Vill man få sin kalufs klippt i närheten av Piggstian behöver man inte gå några långa vägar alls. Det är nämligen så att det finns en riktigt passligt belägen salong tvärs över gatan. Det är en speciell frisersalong. Utöver en snaggad frilla får man också något helt annat på köpet. En upplevelse utöver det normala, något verkligt fördelaktigt. Frisörskan som klipper en där är själva upplevelsen. Någon gång har man funderat kring att man borde bege sig annorstädes, bort från henne, för en gångs skull. Men sedan sitter man likväl i hennes garn. Lockelsen var för stark.

På detta vis. Man går dit. Man sätter sig ner i salongsstolen. Spänning i luften. Man känner att frisörskan är nära. Man kvicknar till. Det första man noterar på henne är två verkligt spetsiga bröst. En magnifik hylla med bröstvårtor av guld. Spenarna är i ledarställning och fullkomligt överordnad en själv. Man lyder blint. Extatisk blir man sannerligen. Hon tar kommandot. Nu blir det åka av.

På grund av dessa taggiga gaddar kallas hon i folkmun Spetz, eller Spetsnaz då det riktigt susar i säven. Man behöver inte sitta länge i salongsstolen innan man har allt på klart, innan man kan samla sig och dra åtminstone en vettig slutsats. Här har vi en kvinna som verkligen kan suga pojksnopp. Det är Deathis blog den första att skriva under på.

Städade Deathis

Deathis hade verkligen en nära städ-upplevelse i söndags. Det var Piggstian som skulle städas. Han tog fram dammsugaren och började plocka undan lite bråte. Dock kom alla hans skodon, en vinflaska, lite öl, en klädställning och en väldigt djurisk hantel i vägen. Han blev således på fyllan, prövade skor och tränade lite biceps. Sedan testade han dammsugaren. Någonting gled emellan och sögs in. Dålig utgång. Skinnflådd. Deathis kommer aldrig mer. Visst känns det fint nu Deathis? Nu är det lika långt till stjärnorna som stjärnorna till dig.

Förbluffande fakta

Deathis förekommer ganska sällan i ramsan om Ole, Dole och Doff. Alltför sällan. Synd.

Fyra månader

Träffade en fyrig kvinna ute i vimlet för fyra månader sedan. Deathis kom på tal och hon sade att hon hade varit på besök i Piggstian för exakt fyra månader sedan. Det var en omgång som man inte repade sig ifrån i första taget ville hon våga påstå. Väl fyra månader sedan var det, vet du, sa hon senare. Detta hände alltså i Piggstian för fyra månader sedan. Eller, hur var det nu?

Lågkonjunktur

Börsen har rasat 45 procent hittills i år. Miljoner och åter miljoner av småsparares pengar har utraderats. Ekonomisk katastrof. Man kan lugnt säga att det har slitits mycket hår i år. Deathis blog deltar dock inte alls i lågkonjunkturen.

Skeden i Finlands historia

Hoppsan. Deathis blog förglömde helt och hållet att blogga om Finlands nationaldag i går. Låtom oss i dag därför redan väldigt tidigt på dagen hylla den makalösa ålen. Ålen hyllas som ett avlångt halt djur. Om man smörjer in sin kropp blir man hal som en ål och så vidare.

Vändpunkt

Arla morgonstund

Decembergryningens allra tyngsta glans sipprar in genom gardinerna. Det knastrar dystert om min nacke då jag försöker få kontroll på tillvaron efter nio timmar av djupaste vila. Jag kan inte resa mig upp ur sängen. Det går inte. Jag ser på dig. Du slår hastigt upp ögonen. Tittar på mig med ett djävulskt grin, som en rovfågel. Brännmärker min hornhinna med ett vaket sinne. Du tar fram en ask med råttgift. Du river upp min käft och häller giftet i mitt gap. Jag sväljer fast jag inte vill. Det svider. Det kliar i gommen. Magen sväller. Jag börjar svettas. Du fnittrar. Du går ner på mig. Jag är törstig. Jag kräks och rycker. Du skriver mitt testamente i blod jag hostat upp. Allt skänks bort till förmån för hednamissionen i Kongo. Sen blir allt ljust. Endast en inre verklighet har gått förlorad. Det gör absolut ingenting. Jag viskar tyst i ditt öra, God morgon!

Minnen

Som förra sommaren så var det en spelning i en lokal. Det var trångt och svettigt. Framförallt var det fruktansvärt äckligt. Det var en välfylld lokal. Även en viss Deathis var där. Såg man åt vänster var han där, djuriskt ursinnig. Såg man åt höger var han där, turbulent. Såg man bakåt var han där, nära. Såg man framåt var han där, frustande utan att hänga läpp, en sak lämnades likväl ohängd, dock välhängd. Såg man ner fick man se en Deathis. Såg man upp såg man gåvan från himmelen. Man såg honom överallt. Han var som Aracuan i Kalle Anka då hans vänner önskar God Jul. Han knullade allt som rörde sig. Rörde det sig inte, knullade han det tills det rörde sig.

Fredagsgrubbel

Why are we here today? Why aren't we at home with our mammals, watching raceball?

Kritik

Först, man skall inte dra alla över en kam. Deathis blog vill heller absolut inte döma någon, men ibland vill man verkligen lätta sitt hjärta. Det som vill komma ut denna gång är ett arteget beteendemönster som har noterats på senare tid. Det handlar om mat. Det handlar om att ta mat vid lunchrestauranger, så kallad självbetjäning. Oftast finns det ett par alternativ att välja på. Vanligen tre stycken. Antag att man bjuder på lammgryta, ugnstekt forell samt potatismos med tillhörande köttbullar i sås. En normal person tar exempelvis forellen eftersom han vill smaka på havets läckerheter dagen till ära. Det gör dock inte alla.

Nu det blir intressant. Det är alltså i detta sammanhang som noteringen har gjorts. Senast dagen före i dag stod jag bakom en svart man i matkön. Till min förskräckelse märker jag hur han vräker över mat på sin tallrik. Han börjar med forellen, tar två bitar. Sedan lägger han tre rejäla skedar lammgryta på fatet, ovanpå fisken. Slutligen täcker han över portionerna med potatismos, samt köttbullssås som grädden på moset. Han kan ju inte vara riktigt klok. Han tar alltså tre doser på en och samma gång. Man ser mycket tydligt vad det är frågan om. Det kommer mera. Han siktar in sig på mjölken. Ett glas mjölk ingår i lunchpriset. Mannen mjölkar ur maskinen för fulla muggar. Ett glas slinker direkt ner i gapet. Sedan smuttar han på ett glas till för att slutligen nöja sig med ytspänning från helvetet. Härefter stövlar han mot kassan, pungar glatt ut priset för en portion med femcentare. Sedan sätter han sig vid ett bord och slafsar i sig stöldgodset. Det är sedan min tur att betala för en klen portion ugnstekt forell. Två euro och sextio cent. Den svarte äter alltså egentligen för hela sju euro och åttio cent. Jag erlägger priset i jämna pengar. Jag sneglar lite på den svarte som sitter och äter. Kvinnan i kassan ser på mig. Jag nickar. Vi vet båda mycket väl vad det är frågan om. Det är den negroida rasen.

Hört i affären

Keep the change, you filthy Deathis.

Till salu: Deathis velocipedsäte

Ja, det skulle vara till salu. Deathis velocipedsäte. 300 mark, 250 vid snabb affär. I sönderroilat skick, men totalrenoverad framtill. Det har gnidits kön samt rektala regioner på detta säte, mögel har således uppkommit. Kom och provsitt!

Spontan kommentar: Oj, vad Deathis har gnidit kön!

Deathis är en vampyr

Han såg att det lyste, hörde musik. Just där och då tog han det som en invit. Han såg exakt lika påkommen ut som han var. Men ärligt talat var det skönt med ett dåligt svar. Men hans blick var mörk och märklig där han stod på den trasiga mattan bredvid okända skor. Han vet var det sitter och siktar tills han riktigt säkert vet att det hittar in. Där ingen annan kommit in. Hjärtat väljer blint. Nu när de svalt det kan han dra det hur långt han vill. Du vet han vill bli din. Och ingen annan kommer in. Hjärtat gör honom blind. Hela världens hunger samlad i honom. Somnar nollsju, vaknar igen på natten. Deathis är en vampyr. Han suger och spyr. Låt honom komma in. Han vill bli din.

Teorem

Inmundigande av soppa implicerar homosexualitet.

Deathis - Namnhärledning

Hör nu på, govänner, så ska jag för er berätta vad en gosse gjorde, det är nu längesen. En av filmindustrins främsta kassaframgångar genom tiderna heter Operation Balthazar, en kriminalfilm från 2005. I detta mästerverk medverkade en oförstörd gosse som senare skulle ta skepnad av en mörk Deathis. Gossen gestaltade en märklig man iklädd en gul regnrock och fäktmask vars uppdrag var att ta hand om lik, en dödsgrävare. Namnet Dödsgrävarn var alldeles för utsträckt och fövandlades kvickt till ett kort Dödis.

Tiden gick och Dödis blev större, större och större tills han var riktigt stor och stark. En dag kom fem män med lustiga hattar till området där Dödis strövade fritt. De fick syn på Dödis och alla skrek de av glädje, Bravo, Magnifico, Excellente, Splendido, Honom ska vi ha! De förde honom till det ljuvliga och mångkulturella Åbo. De översatte Dödis till Deathis och lät honom göra vad han ville. Resten är historia.

Hantverkarens son

Deathis far är en händig man. Men när det gäller sonen hans, borde det finnas ett förbud...

Piggstian V - Gäster

Det är möjligtvis redan allmänt känt, men upprepa kan man alltid, Piggstians härskare har en väldigt djurisk sexualdrift och idkar diverse suspekta handlingar för jämnan. Detta faktum föranleder till att långväga gäster, pjäser, kroppar och ting får finna sig i att spendera tid innanför vallarna till den helvetiska Piggstian. Inte sällan pippar Piggstians härskare dessa besökare hårt och grovt bakom lyckta dörrar. Livet passerar revy. Det enda som ger en försmak om vad som försiggår är dånet, dånet från Piggstian. Det är givetvis bedövande då all vrede släpps ut på en och samma gång.

En passande anekdot till detta ämne är den gången Deathis hade besök av ett hundskrälle, det minns väl alla, troligen med fasa. Tillfället till ära lät man en "Pet in the room"-skylt pryda porten till stian. Kors, nu fick vi ju oss en liten paradox till på köpet. Vem är egentligen djuret på insidan? Vem syftar skylten på? Teorin säger hundskrället men det sunda förnuftet väntar sig Deathis. Ångande men kylig.

De nya halveringstiderna är här

Halveringstiderna indikerar hur snabbt Deathis lyckas bryta ner olika preparat. Listan är rykande färsk och uppdateras varje år lagom till jul.

1. Mjölk: 18 timmar
2. Ägg: 24 timmar
3. Amalgam: 2 månader
4. Russin: 300 miljarder år

Delikat doft

Folk har nu i en veckas tid fått vallfärda till valurnorna. Det röstades kring vad det kan vara som doftar så oerhört gott. Det blev en hundraprocentig jordskredsseger för Golonka, det är alltså den polska svinsteken som avger de allra läckraste av aromer. Golonka är en riktigt fin fläsklägg som brutalt avlägsnas ur en nassekropp varefter man kokar och grillar fragmentet. Rätten ser ut som något som blivit kvar i diket efter en trafikolycka, eller resterna av en välgödd självmordsbombare. Servera gärna med surkål. God aptit eller Bon Apetit!

Förbjuden frukt och en moralklocka

I Piggstians omedelbara närhet ligger ett kök, eller ett pittoreskt kukskjul om man så vill. I köket finns ett köksbord. På köksbordet finns en fruktskål partiellt fylld med inspiration från hela den gröna världen. Bordet är även anhalt för en extraordinär klocka, en sup och sup-klocka. Urverket regleras med en vingmutter baktill och tiden står stilla tills man justerar den med handgreppets noggrannhet. Klockslaget anger alltså när det är dags att supa respektive sluta, avataan och suljetaan, tolv timmars rajtantajtan. En obeskrivlig fröjd. I dag är det dock banan som står på schemat, första söndagen i advent till ära. För övrigt, Anders slaskar - Julen braskar.

The champion of the World

Koff, Koff, Koff och en glad thjom (Jägermeister+Teho). Hallelujah. Glögg och Smirnoff. If God is willing. Curare 1.0. Rus. Glögg och Smirnoff. Korv. Koff och Karhu. Knockin' On Heaven's Door. The Black Grouse. Berusning. Curaura. Up to some paradise. Pärlande Äppelvin. Diesel. Koff. Biskopsgatan. Termosglögg. Korklös. MK glögg. KK glögg. Krematoriet. Sode. Orimlig. The champion of the World. Absinth och grape. Der Untergang. Absinth och grape. Daller. Lonkero. Absinth. Hurricane. Karhu. Jag är en vampyr. Rudolf, drick inte mer nu, du vet hur du blir. Nej, hur blir jag? Larvig och ser dubbelt.

Notering 16:11

Deathis har högst antagligen snytit ut sin hjärna medan han tvagade sig varvid han ranglade ut från badrummet, steppade runt i lägenheten och satte sig i närmaste ottoman samt yttrade ett par välvalda orala spasmer för att slutligen däcka.

Piggstian IV - Växter

Avsnitt fyra i Piggstieserien är av botanisk karaktär. Tro det eller ej, men det existerar verkligen hela två exemplar av levande växter innanför Piggstians murar. Vissa kanske anser att växter i Piggstian är som en riktigt välriktad spark mot blygdbenet. Deathis blog vågar dock påstå att det hela är något helgat, som blommor vid en grav. Som blommor på Pol Pots grav. Pol Pot, de Röda khmerernas fruktade ledare från 1962 i Kambodja kan tituleras iscensättare av folkmord på hög nivå. Tankar kring Pol Pot leder ofta till tankar på kranier och massgravar, man sätter fingret på Dödens fält. Näsan i blöt. Utan att veta vad man gör, utan skor, på Dödens fält.

Pol Pot, som dog 1998 blev ett märkvärdigt sidospår i Deathis blog ett decennium senare. Ondskans växter skulle diskuteras i ett inlägg, men på grund av snömos kom locket på i förtid.

Men för att summera finns det alltså två växter på en bricka i Piggstian, inga konstigheter med dem. Man kunde säga att plantorna suger av Piggstian på något sätt, men inte i dagsläget.

Men vad hände med brickan? Deathis fick djungel-bånge och spetsade den som om det inte fanns någon morgondag. Mitt i detta helvete blev brickan den sista brickan.

Skön hållning goes nazi

Mannen med skön hållning-mannen verkar ha lite nazistsympatier i sin sargade ryggmärg. Man kan mycket tydligt skönja en begynnande nazihälsning på bilden ovan. Till synes skanderar han även ett nobelt Sieg heil!

För att ytterligare cementera mannens nazitycke, ta en titt på dessa väbevarade kortbyxor/shorts, modell Hitler Jugend från 1930-talet. Uppenbara likheter med mannens ekipering.

Genomträngande journalistik

Oj. Läser i Kauppalehti om en rysk arbetare som vigt sitt liv åt att sitta på en kon och "tänja på gränserna". Han ser lite pressad och kluven ut där han sitter försjunken i sitt grubbleri. Det är synd om människorna, och dyrt.

Den röda färgen indikerar hur långt in konen i själva verket skär. Det är verkligen djupt. Man ser bara toppen av ett isberg, fast tvärtom.

Scenario Y

Pengar växer inte på träd, dock på brandvarnare.


Tvåflundra kronär? Nej, 150.

Varning på stan

Deathis existerar. Borde det existera fler varningsskyltar av denna karaktär i stadsbilden? Vem bär egentligen ansvaret? Vad säger egentligen makthavarna?

Makthavare: Jag tycker om Deathis, men jag vill inte att DU ska hålla på med honom.

More English

Satfläsk alltså, vilka förbannade idioter. Äh, vad heter det, handsk...fack, fuck off säger jag bara. Nej, engelska har det faktiskt varit lite klent med här på bloggen, därför följer här ett antal slumpmässigt utvalda meningar. Enjoy.

Deahtis said he had been cleaning his Piggstia, but of course it was a joke. Deathis said he did not shower with a dog, but of course it was a joke. Deathis said he did not have a drinking problem, but of course it was a joke. Deathis said he did not have a jungle in his pants, but of course it was a joke. Deathis said he did not send Christmas cards with ulterior motives of sexual intercourse, but of course it was a joke. Deathis said we would be home in time for Christmas, but of course it was a joke.

Lunch

Åt en riktig god biff i dag, kanske var det nöttarna som gjorde susen...

"Biff med röd currysås ( innehåller nöttarna )"

Intervju med Deathis på en nattklubb

Ett intervju-team var ute i svängarna och passade på att ta tempen på Deathis. Här återges den autentiska diskussionen.

- Deathis från Piggstian?
- Jaoooo.
- Va går du och tittar på här i dag?
- Nå, allt vad de har här.
- Har du gjort några fynd och affärer?
- Nå, jag kommer just.
- Vad tycker du då du tittar ut över marknadsläget här i dag. Om du jämför med tidigare gånger till exempel?
- Det är minderåriga här tycker jag.
- Jo, till och med lite småkallt.
- Jo.
- Lycka till! Du hittar säkert någonting du far hem med.
- Jäja, tackar!

Hört på en restaurang

En kvinna får en polsk svinstek serverad helt utan förvarning.
- Vad är det här? frågar kvinnan.
- Golonka, polsk svinstek, säger kyparen.
- Jag har inte beställt någon svinstek, utbrister kvinnan.
- Nej, den är från Deathis i baren, påpekar kyparen.

Dagens notering

Kommer hem. Ser att Deathis åtminstone har idkat kvällstvagning i sällskap av ett hundskrälle. Det blir bra detta.

Ny näsa

Deathis fick en ny näsa i dag - Kan man bli fulare?

Balloteringen är över

Omröstningen kring vilken som är den bästa egenskapen med våldets Gud är avslutad. Inte oväntat står knullrufset ensam kvar som segrare, vinnare, etta och mästare. Porrpungen silver fick. Hatten den kom allra sist, sen gick det som det gick.

En riktigt skön hållning spotted

Vi har ju talat om mannen med skön hållning-mannen i den här bloggen förut, och nu ska vi göra det igen. Redaktionen antar att de flesta av bloggens läsare levt i tron att denne man går i ide på vinterhalvåret. Där hade ni fel. Hurra för Deathis. Deathis blog kan i dag alltså dementera allas erotiska fantasier om vinterdvala inkorporerat mannen i fråga. Bilden nedan indikerar tydligt att mannen rör sig med samma gamla sköna hållning och i samma vanliga skrud även vintertid. Handskar har dock kommit på.

Det strålar en hållning för underligt blid
I öster på bilden han står
Han lyst över världens oro och strid
Inära två tusenda år
När dagen blir mörk
Och när snön faller vit
Då skrider han närmre
Då kommer han hit
Och då vet man
Att snart är det jul

Deathis forever

Intervjuteknikens grunder

Ställ tydliga frågor.

Jag kommer alltså från en faktiskt en vetenskapsblogg som heter Deathis blog. Jag heter Lille..Bror..Söderlundh och vi pratar om Deathis och sen så ett inlägg så är attraktion det som står på temat och vi tycker det är eetrevligt att ö um ee kvinnor i alla åldrar ska få besvara denna fråga. Och i-i det här attraktio... På det här attraktionsspåret så undrar vi helt enkelt om om du någon gång i en fantasi av erotiskt ee eh erotisk karaktär har inkorporerat en en så att säga en Deathis i den?

Hört före/under samlaget

Jag är fruktansvärt förtjust i dig, men ibland så känner jag att du inte respekterar mina åsikter. Några gånger känner jag att du ifrågasätter mina åtgärder.

Inte bara knåda mig där, knåda mig också på Vasavårtan. Inte bara slicka mig där, slicka mig också på Klaraklumpen. Inte bara ta fingrarna in där, ta också fingrarna in i St. Olofssprickan.

Piggstian III - Väckarklockan

Onsdagen den 19 november 2008 är en historisk dag. Bloggredaktionen har nämligen som första utomstående någonsin satt sin högra fot in i den beryktade stian med stort P. Längre än detta kan man knappast ta sig med ollon och annat i behåll, spekulerar redaktionen. Den första inblicken var väldigt traumatisk och skräckinjagande.

Som man tydligt ser på bilden är omgivningen i Piggstian minst sagt miserabel. Det har högst antagligen också gjorts porr här inne strax före bilden togs, tror vi, men det finns inte kvar. Man ser även hednisk litteratur och cowboyknulltyg. Men, för att fästa uppmärksamheten vid dagens tema, väckarklockan, riktade vi våra blickar längre och djupare in i mörkret.

Och mycket riktigt, där var den, den beryktade och omsusade väckarklockan. Diverse bråte ligger framför, men den finns där, längst in mot den så kallade klagomuren. Den är svart och vit, som natten om dagen. Uret består av två visare, den ena är lång och den andra har en vit hatt, Ödlan & Brorsan? Vad fan vet vi?

Placeringen av urverket kan ju verka suspekt och väldigt olämplig för ett otränat öga, men har man bakgrundsinformation är det lättare att se logiken. I ett tidigare avsnitt i Piggstieserien framkom det att sängen har en uppsugningsförmåga som överträffar den som svarta hål besitter. Det är alltså därför väckarklockan har malplacerats så till den milda grad att ingen tänkande varelse kan finna det rimligt. Så, nu har vi lärt oss en läxa. Men kom ihåg, om man inget frågar, får man inget veta!

Notera för övrigt den helvetiska metallcylindern med hål i på sidan av uppvakningsmekanismen. Varför finns en skräpkorg där? Deathis lever ju bland sopor och äter avfall i djupaste sociala misär.

Veckans tredje dag

Vi börjar väl dagen med en liten notis som berör oss alla.

Deathis går ingenstans utan sitt organ!

Man kan även utveckla satsen.

Deathis reser land och rike runt med sitt organ i högsta hugg!

Nog om detta, God morgon!

Piggstian II - Sängen - Ett litet tillägg

Det är nämligen så att en viss skylt utelämnades från säng-inlägget förra veckan, den ignorerades på grund av grovt fylleri dagen före. Det hela handlar om en medelstor skylt ovanför Deathis säng, den proklamerar "Var god erlägg taxa före påstigning". Skylten, som är stulen från en lokalbuss kommer att hänga kvar åtminstone fram till sommaren. Sängen kan nu ses som ett avslutat kapitel i piggstieserien.

Filmmanus - Multiplot

Tänk ett relationsdrama, förälskelse i medelåldern, lite förbjuden frukt-tematik. Vi har givetvis Deathis i den manliga huvudrollen och en tung skådespelare i den kvinnliga, vi benämner henne tillsvidare Ann Petrén. Ann Petrén lever i ett förhållande med en man som hon varit gift med i 30-40 år, här någon mera robust och inte Deathis. Och deras yngsta dotter flyttar hemifrån. Ann Petrén och mannen har haft ett bra förhållande, det är inte det. Men de känner att de har kommunicerat via barnen. Detta blir väldigt uppenbart för Ann Petrén. Så hon söker sig till en kvällskurs, hon vill förverkliga sig själv på något sätt, hitta någonting, för det finns inte så mycket att göra då barnen är utflugna. Och på kursen träffar hon Deathis som är hennes gamla förälskelse. Deathis är professor på kursen. Ann Petrén och Deathis inleder ett förhållande som är enormt passionerat. Ann Petrén blommar upp och får en helt ny vår och börjar klä sig lite mer utmanande och de åker bort och har en raffinerad, nej passionerad, helg tillsammans där de äter kräftor och grejer.

Men så blir de påkomna av dottern. Hon ställer ett ultimatum. Antingen gör Ann Petrén slut med Deathis eller så stannar hon hos honom men då är det slut med familjen och då talar dottern om allt för fadern och familjen och sen är hon liksom ute. Men hon kan inte släppa Deathis. Passionen är för stark. Så de bestämmer sig för att de skall fly från allting tillsammans, de ska resa bort. Och de går ut från restaurangen där de var och åt och det regnar, det är passion i luften. Då kommer det fram en snubbe med machete och bara hugger ihjäl dem båda. Han hackar, blodet sprutar, aj min arm skriker Ann Petrén, döda, döda, blodet flyter fram på gatan, dö Deathis, blodet sprutar, han ska dö. Macheten bara blänker i natten.

The End.

Det ena leder till det andra

Deathis åt leverlåda till middag i dag. Leverlåda luktar satan, och detta sätter Deathis på läpparna. Efteråt började Deathis följaktligen lukta satan. Och det sätter kärringar på läpparna!

Bara ben

Deathis har högst antagligen supit bort benen på sin studenthalare senast den var på. Synd detta, eftersom benen är det man oftast visar upp för andra. Deathis är således inte längre glad. Man borde kanske köpa sig en tyrolerhatt, bara därför att locka fram ett skratt.

The final solution

How many times have you used cheese to attract the attention of the ladies? Just to find out that it is not a winning technique. Thankfully, clever engineers at OLW have created a solution, called quite simply, the Cheez Doodles. The cheezier snack.

Han som kommer i vitt

Studera bilden ovan. Klicka gärna på den, då blir den större. Tänk er sedan en skala på ett till tio. Hur sinnesstörd är killen längst till höger då? Är han satan själv? Eller sjunger han bara "Jag trivs bäst i Österbotten" med en otrolig frenesi och med en djävulsk hysteri blott för att han är så Yeah Yeah Wow Wow?

Han är i varje fall ett stycke grön gastronomi, en Schalottenlök, fräs honom försiktigt.

Deathis dansar och ler

Man kan gott och väl säga att Deathis har en ganska säregen och märklig dansstil då han är ute och roar sig själv och andra. Det brukar börja med en Macarena eller helt enkelt bara syndig tanzen. Stegvis börjar rörelserna likna fridans och oftast blir det pardans utav det hela. Går det snett utvecklas Deathis inte sällan till en stenåldersmänniska och börjar köra någon slags grotesk individuell dans. Fortgår pardansen utvecklas ofta duons rörelser till något som ser ganska grekiskt-romerskt ut.

Slagord

Pojkar vill, Deathis kan!

Tal till Deathis

I höstmörkret passar det bra att skriva ett uppmuntrande och inspirerande tal till och om Deathis. Talet kan sedan användas vid ett passande tillfälle. När man ska förbereda ett tal är det svårt att veta vilken riktning man ska välja, vad man ska tala om. Ska man prata om Deathis skolgång, Piggstian eller bara allmänt om det usla levernet?

Hursomhelst, det finns så oerhört mycket som är Deathis och det enda rätta är nog ändå att räkna upp alla "goda sidor" och "fördelar" med hela Deathis-arrangemanget i alfabetisk ordning.

Animalisk
Brutal
Cyklon B
Däggdjurisk
Enerverande
Fallos
Grotesk
Hatisk
Inbjudande
Juggernaut (An unstoppable force, that will crush all in its path)
Knullrufs
Latrin
Mamba
Närgången
Odräglig
Piggstieskadad
Quisling
Renrasig
Skärgården
Tiss
Ultraviolent
Väldans well-done
Wurst
Xenogami (Befruktning med främmande individs ståndarmjöl)
Yllätys
Zspännande
Ådrig
Ärkehane
Önskedröm