Dagens filosofiska dilemma är följande:
Vad kom först, Deathis eller CBKT (cowboyknulltyg)?
Problemet ligger i att ingen av de två faktorerna rent logiskt kan existera utan den andra, deathisar bär ju som bekant cowboyknulltyg, och alla cowboyknulltyg bärs ju av deathisar. Detta är ett höna-ägg-problem som kan göra vem som helst vansinnig.
Ett annat problem, eller egentligen är det mer en skenbar orimlighet inom ramarna för deathisvetenskapen som har att göra med deathisens offerhantering, har också uppmärksammats denna mörka måndag i november. Det är ju nämligen så att Deathis tillämpar FIFO-principen (First in, first out) i sin offerhantering. Han skickar alltså först bort den som kom först in när ett nytt offer äntrar stian. Samtidigt som han gör detta är det ju allmänt känt att Deathis tvingar in alla i sin Piggstia, utan att låta någon fly. Detta är fakta som talar emot varandra. Man vet inte riktigt hur man skall gå vidare härifrån.
Deathicismen är och har alltid varit någonting väldigt eggande rent filosofiskt. Men vad är det egentligen som eggar, kan man fråga sig. Jag vill påstå att det dels är Piggstian, Piggstian med sin friskhet och sin fräschhet, men också den demoniska och hotande Piggstian som på något vis stimulerar det djupsinniga i oss lekmän. Dels är det deathisens egna imponerande gestalt som också bildat sinnebilden för ondskan på jorden. Och kanske är det också det som jag tycker är kärnan, kvintessensen, i deathicismen. Den allestädes närvarande deathisen. Deathis som vår följeslagare. Och med dessa ord kan vi antagligen avsluta detta resonemang.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar