Deathis i simhallen

Barndomsminne

Jag minns att en kompis i barndomen hade en bror. Denna bror hade en cykel, en svart en med konstiga ränder i gult och rött. Denna cykel hade en sadel, en sits. Den var väl blå möjligen, eller ljusröd och matt. Sitsen hade, för att citera Deathis, en fitta uppsnittad på ovansidan. Den hade alltså en liten spricka i det läderaktiga och spända överdraget, blott fyra centimeter lång. Denna skåra, eller sitsfraktur om man vill vara omständig, var belägen exakt på pricken under analmynningen på personen som oftast satt på sadeln, det vill säga brodern till min kompis. Detta föranledde givetvis till att man påpekade att denna broder hade, så att säga, fjärtat sönder den där sitsen. Så här tolv år efteråt frågar jag mig nu, är det överhuvudtaget möjligt att lägga av en sådan rökare som skulle kunna åstadkomma en dylik skåra? Eller är det möjligtvis så att det rör sig om upprepade gasattacker på en och samma punkt? Det undrar jag. Får jag inte veta, måste jag bara försöka finna tröst, kraft, och sanning i det gamla ordspråket som lyder: Bättre sitta på den sits som sprack än att alltid sitta på den sitslösa stången.

Man tänker liksom okej

Vaknar. Deathis står vid fotänden av sängen iförd vit overall, plasthandskar och munskydd som skydd mot en smittohärd. Han säger att han injicerat både det ena och det andra i en. Man känner sig lite obekväm, lite förgiftad. Och man tänker liksom "okej".

Disco-Kingen

Jag har erhållit information som säger att Kingen är styv och stel ut i sin kropp utom just hans pillesnopp som tvärtom jämt är mjuk. Kan detta stämma? Jag menar, det överensstämmer ju inte med deathicismen som vi känner den. Nåväl, det är ju faktiskt så att han med den enklaste teknik kan få fjäder på sin skinnspik. Informationen kanske inte var så braskande ändå.

Blodet droppar

Deathis blöder näsblod idag. Och jag läser utantill ur ett medicinskt lexikon. Det visar sig att oanständiga och upprepade grova samlag av grisaktig karaktär kan ge upphov till att blod strömmar ut ur näsborrarna. Frukten av evinnerligt bankande alltså. Men vad gör det om hundra år, när allting kommer kring. Livet är ju bara en könssjukdom med 100 procents dödlighet trots allt.

Deathisens djuriska sovsäck

Språket Deathis

Man behöver inte vistas särskilt länge i Deathisens extashall innan man märker att man pratar på ett speciellt sätt därinne. Det finns en viss jargong i luften. Det kan vara kvicka akronymer, omskrivningar eller helt enkelt bara smarta betydelseförändringar på vissa ord som kommer ut ur folks trutar. Som ett litet smakprov inflikar jag en ordlista nedan.

• runka = regna, snöa, slaska, allmänt helvetiskt meteorologiskt tillstånd
  
• ejakulera = urinera
• legata = sova, pippa, träningsvärk, träna, använda, gnida
• mp = mikropizza
• mk = malet kött
• mkrl = makaronilåda
• äp = ärtsoppa
  
• ks = kycklingstrimlor
• r = ris
• ks+r = kyklingstrimlor med ris
• m = makaroner
• fiskfittspittar = fiskpinnar
• gäddstyvnad pitt = gräddstuvad pytt
• curare = snabbverkande bedövningsmedel i form av vin
• kf = kaffe
• rpt = retroaktiv påtår
• rrpt = restriktiv retroaktiv påtår
• rrrpt = rannsakande restriktiv retroaktiv påtår
• rrrrpt = revolutionerande rannsakande restriktiv retroaktiv påtår

Deathis gårdag

Vaknar 08:00 av fantastisk fågelsång utanför fönstret. Vårigt!

Det börjar snöa, helvete och satan. Jag går och lajvar.


Lajvar fritt som i en dröm.


Lunch. Det bjuds på golonka. Betalar in natura, doppar alltså personalen som tillredde denna polska svinstek. Allihopa. Ett enda långt crescendo.


Blev sugen på russin. Russinflickan då, hur blev det med henne? Consider her doppad.


Eftermiddagslajv med grova könsrebusar mellan de intensivaste etapperna.


Planerar en resa. Åker till Gdánsk. För att doppa.

Faller Deathis, faller alla

En man vid namn Buckminster Fuller sa en gång något i stil med att rikedom kan mätas i så och så många dagar som man skulle överleva om man slutade arbeta idag. Deathis å andra sidan undrade en gång hur många dagar han skulle överleva om han slutade lajva. Jag hävde ur mig ett ironiskt "noll dagar" som svar. Han högg tillbaka med ett ursinnigt "faller jag, faller alla". Det verkar som att Deathis inte riktigt har örat mot asfalten i det här ärendet.

Konstiga killen

Kommer hem helt härligt salongis. Upptäcker att Deathis står i köket. Det dunkas och det bankas. Det är dock inte ett samlag som når sin kulmen. Nej, han står nämligen där och slår sönder potatis och korv och ägg med en hammare. Han tycker inte om lagad mat han, Deathisen.

Att äntra en stia

Om man är i Deathisens sällskap är det inga problem att komma in i Piggstian, han forcerar in en helt enkelt. Värre är det dock om man solokvist skall äntra den deathicianska ambassaden. Låt mig berätta hur man skall bära sig åt om man mot förmodan vill hälsa på. Man kan inte storma den direkt, möta våld med våld och så vidare. Nej, då det gäller denna ädla boning bör man vända andra kinden till. Eller åtminstone få det att se ut som om man gör det. Fas nummer ett går ut på att man etablerar ett kretslopp kring hela schabraket. Hastiga rörelser och vilda tjut i detta moment kan få vilken Piggstia som helst att mjukas upp. Då man ser att det börjar sippra ut äckligt slagg ur själva Piggstie-skalet bör man vara på sin vakt. Nu gäller det att hastigt dra fram något typ av svärd eller annat vasst föremål och sticka in det i skorpan, ända till roten av svärdet. I detta skede bör man höra ett kvidande i luften och känna en frän doft sprida sig. Nu gäller det att vänta och pröva det enda modet som även den mesiga tål att utöva, tålamodet. Sedan, som en skänk från helvetet ropar Deathis: IN! Gå då in. Gratulerar, du har nu fallit ner i lejongropen. Nu är det andra bullar som skall tinas, som Deathisen sa.

Gammelkingen

Nedan finns den deathisianska rasens heliga stamfader till allmän beskådning. Han är Gammelkingen, förstås. Driftstyrda ögon, en stenhård murvelattityd och ständig djungel-bånge, sannerligen omisskännliga tecken på att mannen i bushen verkligen är en Deathis. Varför står han så där konstigt bland buskarna då? Han väntar, väntar på att något objekt skall gå förbi, givetvis. Gammelkingen har uppenbara kvalifikationer och han ämnar göra det han vill och tycker om så länge han bara orkar. Allting måste ju ha en ände och korven måste ha två, men Deathisars djuriskhet finns det ingen ände på.

Deathis twittrar

Om någon undrar hur det ser ut då Deathis twittrar kan jag meddela att det är så här det ser ut då Deathis twittrar.

Inte skoj

Har jag berättat att Piggstian är en helvetes dålig inrättning? Ja, det kanske jag har. Men jag vill säga det igen. Som en liten anmärkning kan jag också berätta att man i likhet med riksdagshusets plenisal ofta kallar detta krypin för penissalen. Deathis brukar stå i talarstolen och skrika ut den ena vulgära saken efter den andra, med pitten i vädret förstås. Det är inte roligt. Det finns ju ingen logik i det. Ingen förstår för övrigt logiken med Piggstian över huvud taget. Hela etablissemanget är farligt, vill jag mena. Jag har faktiskt en kompis som fastnade med bägge testiklarna där en gång, idag avlar han inte barn direkt. Det är inte roligt det heller. Fast kanske lite ändå, på sin höjd.

Deathis är makt

Deathis är onekligen makt. Men det nakna våldet han står för är inte heller att förakta.

Piggstian i ett nötskal?

Ett flertal av Edvard Munchs målningar ger uttryck för olika sinnestillstånd, ofta obalanserade och på gränsen till det patologiska. Om Skriet skrev Munch: "Jag stod där, darrande av rädsla. Och jag kände hur ett högljutt, ändlöst skri genomträngde naturen."

Nya tag

Det är måndag. Och jag vill tala lite med er om rasernas rangordning, och om den ariska rasens... Nej, det här känns riktigt fel och dåligt. Jag börjar om. En ny vecka har inletts. Det femte jag såg efter att jag vaknat var Deathis. Redan innan jag vaknade kände jag en djurisk oro slumrande i vassen, men jag kunde inte placera pekfingret på sin rätta plats. Jag såg att han lajvade i stian. För en kort sekund slet han sitt dimmiga spelöga från datorskärmen, och tittade ilsket på mig. Jag rätade på min trötta rygg, mötte mannens djungelblick, svalde all min rädsla, och så sa jag: God morgon! Deathis fnös till och återgick till lajvet. Så skulle inte en normal ha gjort.

Knullkammarracet

Varje år arrangeras en tävling i Piggstian. Knullkammarracet. Tävlingen går ut på att ta sig igenom Piggstians fasansfulla terräng helskinnad. Det är eld, lera, vatten och det är skit. I detta inferno spänstar välsmakande elitsportare med sina fiberkroppar i en ädel kamp om ära och berömmelse. Då man talar om Knullkammarracet brukar man tala om "Det farligaste och vidrigaste testet i fysisk och mental smärta". 100 deltagare, hälften avbryter, ett dussin kvävs till döds och en vinnare får stå högst på pallen. En del kallar det idioti, Deathis kallar det vardag.

Piggstian från ovan

Satelliter som kretsar kring jorden kan ge oss på marken riktigt fascinerande bilder. Man kan se hur vi människor har samlats kring floder och hur våra centra lyser upp i natten. Man noterar snabbt markanta ljusområden i Europas mitt och ett stilla mörker i Saharas öken. Huvudstäder som Paris och London ger ifrån sig ett kraftigt skinande lyster. Likväl kan dessa metropoler inte mäta sig med Piggstian. Piggstians lustgård skriker rött i natten, den glöder av hetta. Den färgar Finlands sydvästra hörn med sådan kraft att man lätt får för sig att det bankas något så in i helvete på platsen. Lustigt nog är ju det också sanningen. Piggstian är pippandets sanna vagga.

Rich Deathis, poor Deathis

Det finns många strategier när det gäller att tjäna storkovan. Somliga investerar ständigt, några utnyttjar andra människors beroenden, vissa säljer sina egna idéer framgångsrikt och en del ärver sig helt enkelt till rikedom. Då det gäller Deathis finns det frågetecken. Rent naturligt ställer man ju sig lite tveksam till hans affärsidé, döm själva.